Reportage: Kroppen och idrotten

Idrotten i Sverige har gått från krigslek och mjuk gymnastik till hård tävling. Kanske är cirkeln sluten med e-sporten? Utflykt har pratat med forskare och idrottsutövare och ser en röd tråd från Gustav Vasas fäktningsskola till dagens nattöppna gym.
Text och foto: Erik Danielsson

Människan har tävlat i fysiska prestationer i alla tider. Det finns gott om bevis för att vikingarna redan på 800-talet organiserade kamper i bland annat brottning, fäktning och styrkelyft. 

Den svenska idrotten kan fram till 1700-talet beskrivas som en uppvisning av militär förmåga. Det är de styrande klasserna – kungahuset, adeln och militären – som lär sig att fäkta, rida och skjuta prick. På 1530-talet grundar Gustav Vasa den första fäktningsskolan.

– Att rida och fäktas ingår i den aristokratiska livsstilen. Idrott införs på universiteten i Sverige under 1600-talet för att undvika att adelssönerna sticker utomlands och studerar, berättar Jens Ljunggren, professor i idrottshistoria och författare till boken Den svenska idrottens historia.

Sverige är en lantlig och glesbefolkad nation som saknar den stadskultur som får idrotten att frodas i länder som Frankrike, Italien och England. 

Hur man idrottar på den svenska landsbygden är inte särskilt väl dokumenterat. Spontana idrotter uppstår, som kapprodd mellan fiskare, kappkörning med hästar eller brottning och styrkelyft. I både Lekeryd och Reftele socken i Jönköpings län finns kvarlämnade ”drängastenar” som lyftes för att tävla i muskelstyrka.

Gymnastik som fostran
På 1700-talet förändras Sverige. En stark medelklass växer fram och landet går från kungligt envälde till ett friare samhälle. Fysisk fostran blir på modet, liksom gymnastik och simning. 

– Gymnastiken anses kunna påverka både sinnesstämningen och disciplinen. Man vill ha medborgare som kan försvara landet vid krig men som också kan sköta sig i det nya, mer frihetliga Sverige, berättar Jens Ljunggren.

I början av 1800-talet sker något unikt. Smålänningen och fäktmästaren Per Henrik Ling får i uppdrag att inrätta en statlig skola för gymnastiklärare i Stockholm. På Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet – världens första idrottshögskola – ska både militärer och civila lära sig att forma välfungerande och patriotiska medborgare.

Den så kallade linggymnastiken presenteras som vetenskaplig men rymmer också drag av andlighet. Träningen är balanserad och måttfull. Målet är att skapa en harmonisk människa genom noggrant uträknande rörelser.

– Den är en sorts ”spratteldocksgymnastik” egentligen, en väldigt mekanisk träning som liknar den militära exercisen. Men lingymnastiken lockar tack vare sitt vetenskapliga tilltal, berättar Jens Ljunggren.

Lings gymnastik dominerar i Sverige fram till 1900-talet och exporteras även till Europa, USA och många andra delar av världen, delvis genom utvandrande kvinnliga gymnastiklärare. Samhällsreformer ger på 1800-talet kvinnor möjligheten att studera och arbeta. Gymnastiklärare blir ett accepterat kvinnoyrke. 

Idrott – en klassfråga
Till Jönköping kommer linggymnastiken 1825 då ett nybyggt gymnastikhus uppförs på Slottsgatan. Här får både gossar och flickor träna. Verksamheten erbjuder logi, mat och ”uppassning” mot en kostnad. Underförstått riktar sig idrotten fortfarande till samhällets mer välbärgade familjer.

Men det kommer att förändras. Idrottens utveckling under 1800-talet kan liknas vid en trestegsraket, menar Jens Ljunggren.

– De första gymnastik- och simsällskapen organiseras av intellektuella; akademiker, lärare och präster. Efter mitten av 1800-talet är det en ny borgerlighet med fabrikörer och företagare som driver på idrotten. Därefter kommer arbetarföreningarna.

I början av 1900-talet har industrialiseringen satt fart i Sverige. Reallönerna för arbetare höjs och arbetstiderna kortas. Folk får tid och råd åt att ägna sig åt fritidsaktiviteter, skaffar cykel för att ta sig till arbetet men också till träningar och tävlingar i städerna. Arbetskamrater och grannar går samman för att bilda idrottsföreningar.

En vårkväll 1903 träffas sex unga män i Hammarlinds affär på Storgatan i Gislaved. Det växande idrottsintresset inspirerar dem att starta en förening, Gislaveds Idrottssällskap (GIS), som erbjuder inte bara gymnastik utan också en rad moderna tävlingsidrotter från England. De får ekonomisk hjälp från den lokala gummifabriken där flera av dem arbetar. 

1906 uppförs en paviljong för gymnastik och styrkeövningar, sedan en idrottsarena med breda löparbanor och inom några år har GIS plats för bollspel, friidrott, brottning, tyngdlyftning, fäktning och dragkamp.

Historien om Gislaveds IS, Smålands idag äldsta fotbollsförening, är ett exempel på hur nya tävlingsidrotter – sport – slår igenom i Jönköpings län.

Fotboll och friidrott blir omåttligt populärt och lockar stor publik. Sportifieringen av idrotten blir Sveriges största folkrörelse. Idag engagerar idrottsrörelsen över tre miljoner människor.

En tävlande mansklubb

Runt sekelskiftet blir sporten allt mer manlig. Kvinnorna bjuds inte in till fotboll eller friidrott. Tävlingsinriktad idrott anses opassande för den kvinnliga kroppen som riskerar att bli för manlig vid hård träning. 

– Samhället förändras snabbt under den här tiden, även könsnormerna. Det blir viktigare att skilja på manligt och kvinnligt, samtidigt som kvinnorörelsen pockar på. Männen reagerar genom att skapa homosociala verksamheter (endast ett kön deltar, reds. anm.) där de kan framhäva sin manlighet, berättar Jens Ljunggren, vars forskning även inbegriper just synen på manlighet.

Sporter som fotboll, hockey och boxning utförs av män. Kvinnorna håller sig till gymnastik och simning och andra sporter som inte utmanar rådande kvinnoideal. Detta förändras egentligen först på 1970-talet.  

– Då sker ideologiska och politiska förändringar som förbättrar kvinnornas ställning i samhället. De får mer plats på arbetsmarknaden, och det är på arbetsplatserna som damlagen i fotboll bildas, berättar Jens Ljunggren.

Digital sport

I vår moderna tid kan idrotten vara inne i ett nytt paradigmskifte – digitaliseringen. För knappt två år sedan fick e-sport, tävlande i datorspel, status som officiell idrott i Sverige. Beslutet föregicks av heta debatter och flera avslag från Riksidrottsförbundet.

Kan tävlingar där man knappt rör sig, bortsett från musklick och mindre handrörelser, kallas för idrott? Jodå, schack, pistolskytte och pilkastning är några andra exempel. 

Sverige är världsledande inom e-sport och vann 2023 VM-guld i krigsspelet Counterstrike. I Dreamhacks forna hemstad Jönköping växer e-sportföreningen så det knakar, med över 600 utövare och 27 ledare. E-sporten är redan en gigantisk industri och en ny sportrevolution kan vara bara några klick bort.

Erik Danielsson är frilansande journalist och dokumentärfotograf verksam på det småländska höglandet. Han har sin bas i Björköby i Vetlanda kommun.

Idrott i länet

1825 Lärljungar till Per Henrik Ling bygger ett gymnastikhus på Slottsgatan i Jönköping.

1829 Jönköpings Simsällskap grundas. Simläraren Gustav ”Simmar-Anders” Larsson lär under nästan 50 år flickor och pojkar att klara sig i vatten.

1884 Jönköpings Roddsällskap bildas och introducerar nya tävlingsidrotter från England.

1896 Ett område av betesmark och bergknallar i Stadsparken blir länets första idrottsplats. 

1899 Nässjö IF bildas i Templarlokalen på Postgatan i Nässjö. De första idrotterna är gymnastik, tyngdlyftning och brottning.

1902 SM-tävlingar i fotboll, friidrott m.m. i Stadsparken i Jönköping. Under tävlingen bildas även ett nytt nationellt idrottsförbund, som med tiden blir Sveriges riksidrottsförbund.

1903 Jönköpings första tennishall står färdig.

1910 Länets första idrottshus invigs i Huskvarna. Här skördar Huskvarna Gymnastikförening många framgångar under 1900-talet.

Lästips om idrottshistoria

”Den svenska idrottens historia” av Jens Ljunggren (2020)

”Spela fotboll bondjävlar!” av Torbjörn Andersson (2016)

”Paragrafer, pokaler och politiska inkast” av Bode Janzon (2016)

”Vikingen som idrottare” av Bertil Wahlqvist (1993)

”Den folkliga idrotten” av Mats Hellspong (1982)